Aktivarum

SVT debatt om Tusen gånger starkare amerikaniserad film | oktober 6, 2010

Så var det dags använda popkultur för politiska budskap igen. Filmen ”Tusen gånger starkare” är rena parodin på amerikansk komedi.

Om bara folk bakom denna film visade en gnutta ödmjukhet och distans men nej det tar sig själva på blodigt allvar och tror de gör någonting jätteviktigt. Tydligen skall det i deras värld vara en nyhet med den fula ankungen som dominerar skolan.

Det är bara det att man stulit det mesta från betydligt bättre amerikanska filmer. Med skillnaden att amerikaner gör komedier menade att roa medan svenskarna gör vad Regissören Peter Schildt kallar ett drama om könsmaktsordningen avsett att väcka debatt.

I grunden ett finare sätt att beskriva en politisk propagandafilm. Varför gör man då inte en dokumentär istället? Svaret är rätt enkelt, vill man lura i ungdomar de skall köpa något skall man förpacka det som underhållning.

Problemet tanken är att debatter ofta inkluderar vuxna personer och de är inte lika lättlurade av billiga propagandatrick som filmens målgrupp.

Liberala politikern Camilla Lindberg som arbetat som lärare i 12 år tycker filmen känns 70-tal. En annan lärare, Helena Mechlaoui, tycker heller inte att filmen ger en korrekt bild av klassrummen.

Uppdelningen i kön beskrivs som överdriven och filmen saknar den uppdelning som sker mellan klasser, individer och personligheter. Genusskeptikern Pär Ström kallar det en feministisk propagandafilm.

En person presenteras som forskare, Pamela Von Sabljar nyanserar dock genom att säga hon är genusvetare.

I brist på konkreta argument så går det ju alldeles utmärkt med luddiga uttalanden mer baserade på ideologi än fakta. Här kommer en summering av budskapet. Jag skrev ner dem så fort jag hörde dem för att synliggöra strukturen i språket..

Det handlar om att förstå vi inte är medvetna… Vi måste lyfta… Det handlar om en struktur… Vi måste begränsa strukturen… Vi måste erkänna att det finns en struktur… Vi måste vara medveten om en struktur.

Läs vad Tanja Bergkvist skriver om denna sorts genus-struktur-snack och förespråkan av skapandet av den socialkonstruktivistiska elitmänniskan.

Detta var kontentan av Von Sabljars budskap pennan hann med. Jag har hört sociologer säga samma saker om kultur.

Den enkla sanningen är att det knppast finns något konkret budskap. Bara en känsla med politiska baktankar som man antingen håller med om eller inte. En som verkligen håller med om känslan är forna Big Brother deltagaren Kitty Jutbring.

Människan skulle nog kunna motivera kritik mot Einstein och relativitetsteorin med att det känns fel. Det känns som om tjejer måste… Alltså som tjej måste man. Det känns som om det… Det känns känns känns känns.

Och skulle nån säga emot är det bara att försöka ge intryck av att de har fel genom att flina. Detta sker upprepade gånger när nån annan talar.

Några argument med ordentliga belägg behöver man uppenbarligen inte ha i Jutbrings värld, popularitet är allt.

Tjejer känner de måste stå framför spegeln hela tiden för de känner det är en del av deras uppgift. Och varifrån kommer denna revolutionerande kunskap? Jo den känner de också, och om inte annat så framkommer den när de snackar med kompisar.

Den  totala bristen på riktiga argument var också vad som utmärkte genuspositiva sidan. Igår var det kunskapsmässigt upp-och-ner vända världen. De som är positiva till Tusen Gånger Starkares bild tror, tycker och känner men motiverar ingenting på en högre nivå.

Därmed var det rejäl uppförsbacke för genusskeptiske Pär Ström som gjorde raka motsatsen och berättade hur det bevisats se ut.

Bland annat så anser vissa skolor att om det går lika bra för killar som för tjejer är detta något som skall åtgärdas så tjejerna blir överlägsna igen. Detta berättade Pär Ström och några reaktioner blev det inte trots att det bevisligen är sant.

Det är Arabyskolan som det rör sig om. Smålandsposten berättar de fått 80.000 kronor för att utreda varför flickorna inte dominerar resultaten där också. Men som sagt ingen reagerar på detta. Killarna är för dem stökiga oavsett om de är det eller inte.

För dem har bilden av killen blivit det viktiga att diskutera. Iden om mansrollen. Inte riktiga killar.

Pelle Billing ger en bra beskrivning av problemen med att debattera skolfrågan. Bland annat så pratar man om ”killar” inte om hur det är några enstaka killar som tjejerna själva mestadels pratar om.

Det fascinerande är att man kallar det forskning att fråga ungdomar vad de tror och tycker. Ungdomar i sin tur tror och tycker vad de ser i populärkulturen eftersom skolans nuvarande ideologi är fientlig till iden faktabaserad utbildning.

Detta är inget nytt. I ett program om Area 51 så kommenterar komikerna Penn & Teller hur UFO-rörelsens uppfattning av UFO:n ser ut. Det visar sig att om en film visas där aliens är gröna så vips börjar abductees berätta de har träffat gröna aliens.

Det är just pga detta fenomen som tanke är att vi skall bedöma saker vetenskapligt, empiriskt och kvantifierat. Inte fråga efter ”upplevelser”

Folk upplever precis vad som helst de ser på TV och hör andra människor uppleva. När flera människor är i ett rum och rök börjar strömma in är det vanligt att folk väntar på att någon annan skall reagera. Om ingen reagerar så kan de bortförklara röken helt.

Sålunda är de psykologiska mekanismer som får människor att reagera så här på framför allt vad de ser i underhållningsfilmer betydligt mer vetenskapliga än den könsmaktsordning man lurar folk att tro på genom att visa den sortens populärkultur.

En av dem som verkligen inte begriper skillnaden mellan fakta och populärkulturella åsikter är komikern Nour El-Refai.

Hon sammanfattar sitt budkap på Newsmill. Ni som inte tror på könsmaktsordningen håll käften. Det kunde lika gärna vara ni som inte tror på tredje skytten mot JFK håll käften eller ni som inte tror på alien abductions håll käften. Motivationen är samma.

Precis som Eva Lundgren så hävdar El-Refai att vi absolut måste tro på flickorna när de berättar vad de upplever. El-Refai menar att det är elakt att förutsätta de ljuger. Vad hon helt fullt och hållet missat är att det inte är någon som säger de ljuger.

Ungdomarna tror säkerligen på vad de säger. Däremot saknas helt förmågan att se till vad de tror på också är objektivt vetenskapligt sant.

Istället har man försökt basera debatten på det helt felaktiga antagandet att populariteten hos en upplevelse motsvarar sanningsgraden hos den upplevelsen. Eva Lundgren och Nour El-Refai har i grunden samma budskap.

De vill vända upp och ner på kunskapsbegreppet. Kunskap är inte en professor som undervisar ungdomar. Kunskap enligt dem är ungdomar som undervisar en professor. Inget nytt med detta. Hollywood är fullt av filmer med smarta ungdomar och dumma vuxna.

Inte för att Hollywood själva anställer 15-åringar på höga poster utan för att Hollywood vill tjäna pengar.

Ungdomarnas tendens att ta till sig vad de ser i filmerna innebär att de gärna tror på bilden som ges i filmerna trots att ett kort besök i Hollywood avslöjar filmbolagen inte alls har en överrepresentation av ungdomar i sina styrelser.

Men Nour El-Refai tror på Hollywoodbilden. Hon vill sparka lärarna när de inte låter sig undervisas av ungdomarna.

”Helena Meclaom, du borde bli av med din lärarlicens bums. ”Jag har inte sett filmen, men jag fattar poängen” börjar hon. Nej, du fattar fan ingenting. Lyssna på eleverna”

Det är tur vi vet du är komiker Nour El-Refai, annars kunde vi tro du menar allvar med din åsikt att vända upp och ner på kunskapsförmedling så de som kan lite och tittar massor på populärkultur undervisar de som kan mycket och läser facklitteratur.

Men trots att människor med Nours åsikter dominerar massmedia så finns det allt fler som inser skillnaden mellan popularitet och sanning

Bloggen Kunskap Bildning Tradition påpekar vad Nour säger är fullt av retoriska felaktigheter och namnger flera av dem. argumenta ad misericordiam, argumenta ad populum, och argumenta ad verecundiam.

Nour: ”Det handlar om individer, tycker motståndargruppen, inte om kön, som om de stod utanför våra patriarkala strukturer”

Vi har redan besvarat detta argument tidigare men då uppenbarligen många har missat det enormt felaktiga i antagandet genuspositiva människor som Nour gör så tar vi det igen:

”De flesta strukturförklaringar, vare sig de avser det patriarkala förtrycket eller andra slags förtryck, bygger inte på en sådan metodologisk individualism utan istället på en funktionalistisk ide som bortser från de reellt agerande aktörernas motiv och intressen och de saknar därmed ett fundament på aktörsnivån som gör det möjligt att förstå och förklara varför aktörerna reproducerar de strukturella förhållandena de ingår i”

Eller på enkel svenska så vi inte diskriminerar personer med invandrarbakgrund: Beskrivningen av ett visst antal människor som agerar på ett visst sätt är inte i sig någon giltig förklaring på varför de agerar på det sättet.

Vem är förresten Nour El-Refai? Vad utöver vanligt yttrandefrihet är hennes kvalifikation för debatten? Info har summerat det åt oss:

Vem är denna drygt tjugo år gamla dam från Libanon, som vill undervisa hela Sverige om att ”genusvetenskap” är en vetenskap? Tja, låt oss ta en titt på denna auktoritets meritlista.

• Hon är själv varken vetenskapsgenus eller ens högskolestuderande utan ”komiker”.

• En av hennes tyngst vägande insatser för ”jämställdheten” är att ha visat tuttarna offentligt i centrala Stockholm i ett TV-program.

• En annan insats har varit att göra en film tillsammans med Gudrun Schyman.

• Sitt förakt för män och för Sverige lär hon ha visat – också i TV – genom att ”ta på högvaktens kön”.

• En av hennes många beundrarinnor uttrycker sig så här sofistikerat: ”Nour El-Refais sommarprat i P1 är helt jävla magiskt. Så grymt bra att man får gåshud.” – (Hur gammal tror ni att den bloggerska är, som yttrade detta? Tretton år? Fel. Hon är drygt trettio…)

I kontinuitetens intresse är här länkar till senare inlägg

Del 1

Del 2

Del 3

Del 4

Vad genusfolk missar

About these ads

16 kommentarer »

  1. Vill bara säga att du gör en oerhörd insatts med din blogg. Du plockar isär de feministiska myterna, halvsanningarna och rena lögner med fakta. I allt för många år har de oemotsagda fått sprida sina lögner tills att de idag har blivit en ”sanning”.

    Kommentar av Gurra — oktober 7, 2010 @ 9:50 f m

  2. Tack för kommentaren. Kul att höra du uppskattar arbetet jag gör.

    Kommentar av Erik — oktober 7, 2010 @ 4:46 e m

  3. Kan bara hålla med Gurra! Du gör ett kanonjobb och du tillför alltid något nytt till diskussionen.

    Kommentar av Kenneth — oktober 7, 2010 @ 6:54 e m

  4. [...] alltså Alice Teodorescu som föredömligt besvarar Nour El-Refais artikel om könsmaktsordning och Tusen gånger starkare på newsmill. Det följer såklart logiken att den enda som kunde ifrågasätta vad en ung [...]

    Pingback av Catfight! Alice Teodorescu ryker ihop med Nour El-Refai på Newsmill « Aktivarum — oktober 7, 2010 @ 11:13 e m

  5. [...] är inte mansrollen eller strukturer som är orsaken våra inlägg (första och andra försöket) inte dök upp i Newsmills länklista. Det beror på att någon på Newsmill [...]

    Pingback av En kaffekopp i könsdebatten « Aktivarum — oktober 8, 2010 @ 3:27 e m

  6. Är inte möjligtvis Nour el Refai och NBT samma person? Inget jag tar för givet, bara en intressant tanke. Men med tanke på Nours newsmill artikel så är det lätt att tro det.
    Mitt syfte är absolut inte att peka ut någon. Beklagar isåfall!

    Kommentar av JockeH — oktober 9, 2010 @ 1:34 e m

  7. Jag tyckte det var läskigt att det här var bland det första som kom upp när jag sökte på ”Tusen gånger starkare”. Vad gynnar det världen att du sitter och smular sönder varje argument för feminism du hittar? Du jämställer den med tron på UFOs? Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Men jag slår väl lite på tangenterna istället, så tack för den släggan i huvudet, så att säga.

    Din så kallade vetenskap ger jag inte mycket för. Jag har precis kommit hem efter att ha sett filmen, och jag tycker den borde visas i skolorna för att väcka tankar och diskussioner. Att du väljer att höja folkpartister som raljerar och kallar filmen för mossig och 70tal, samt en lärare som inte ens hade sett filmen men ”fattar vad det gäller”, framför en forskare inom ämnet ger förstås en fingervisning på din trovärdighet.

    Du hävdar vidare att det handlar om en politisk åsikt som man antingen håller med om eller inte. En skrämmande åsikt, men trots allt bara en åsikt. Vi måste påminna oss om att det gjorts studier i ämnet. Tidtagning och filmning av klassrum visar att trots att läraren uppfattat lektionen som jämnställd har killar i själva verket pratat betydligt mer än tjejer. Tjejer får bra betyg men jobbar i det tysta. Eller har det att göra med att killar ”mognar långsammare”, alltså förväntas vara lite barnsligare på lektionerna och skrika sina svar rakt ut i luften, eftersom de ju inte kan hjälpa sig själva?

    ”I grunden ett finare sätt att beskriva en politisk propagandafilm. Varför gör man då inte en dokumentär istället? Svaret är rätt enkelt, vill man lura i ungdomar de skall köpa något skall man förpacka det som underhållning.” skriver du.
    Jag ser det snarare så här: vill man komma åt problemet med att vi redan i skolan lär oss att inrätta oss i ett system som inte verkar för allas lika rättighet, då är det lättast om man kommer åt det problemet så snabbt som möjligt. Att nå ut till ungdomen. Får man med sig ungdomen, så får man också till en förändring, i grunden, redan från början.

    Sen är det ju inte så att det inte har gjorts dokumentärer. Den om tjejen som blev utfryst ur ett samhälle på grund av att hon inte betroddes ha blivit våldtagen av en kille för han ”var ju inte sån” är för mig bevis på en dokumentär som gjorts i visst feministiskt syfte, om än den inte berör skolvärlden enbart, som den här filmen ju gjorde. Det handlar om samma struktur. Den du inte tror på finns.

    Kommentar av Lina — oktober 13, 2010 @ 9:00 e m

  8. Just det ja. Din beskrivning av Nour El-Refai är underbar i sin enkelhet.
    ”Vem är förresten Nour El-Refai? Vad utöver vanligt yttrandefrihet är hennes kvalifikation för debatten? Info har summerat det åt oss:
    Vem är denna drygt tjugo år gamla dam från Libanon, som vill undervisa hela Sverige om att ”genusvetenskap” är en vetenskap? Tja, låt oss ta en titt på denna auktoritets meritlista.
    • Hon är själv varken vetenskapsgenus eller ens högskolestuderande utan ”komiker”.
    • En av hennes tyngst vägande insatser för ”jämställdheten” är att ha visat tuttarna offentligt i centrala Stockholm i ett TV-program.
    • En annan insats har varit att göra en film tillsammans med Gudrun Schyman.
    • Sitt förakt för män och för Sverige lär hon ha visat – också i TV – genom att ”ta på högvaktens kön”.
    • En av hennes många beundrarinnor uttrycker sig så här sofistikerat: ”Nour El-Refais sommarprat i P1 är helt jävla magiskt. Så grymt bra att man får gåshud.” – (Hur gammal tror ni att den bloggerska är, som yttrade detta? Tretton år? Fel. Hon är drygt trettio…)”

    Vem är Nour El-Refai? Lina summerar via Wikipedia åt dig:

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Nour_El-Refai

    Jag såg själv hennes turné med Maud Lindström och Cecilia Forss, ”Almost like boys”, en föreställning i samarbete med Riksteatern. Man väljer ju själv hur man framställer sina källor, eller vad säger du?

    Kommentar av Lina — oktober 13, 2010 @ 10:47 e m

  9. Lina:

    ”Jag tyckte det var läskigt att det här var bland det första som kom upp när jag sökte på ”Tusen gånger starkare”. Vad gynnar det världen att du sitter och smular sönder varje argument för feminism du hittar?”

    Där har du fel. Jag har inget emot feminism (i betydelsen lika rättigheter och skyldigheter), det är den genusfixerade radikalfeminismen jag har problem med. Detta resonemang kan ses som riktig feminism – i John Stuart Mills anda.

    ”Du jämställer den med tron på UFOs? Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Men jag slår väl lite på tangenterna istället, så tack för den släggan i huvudet, så att säga.”

    Jag påpekar att mängden människor man kan få att hålla med om någonting säger ingenting om huruvida det är sant (argumentum ad populum). Könsmaktsordningens popularitet är alltså i sig inget argument för att den stämmer.

    ”Din så kallade vetenskap ger jag inte mycket för.”

    Vetenskap är varken min eller din. Vetenskapen är en långvarig tradition av trial and error utifrån åsikten att empirisk bevisning är bättre än en åsikt av ”guds åsikt” som ingen kan debattera för man inte får säga emot.

    ”Jag har precis kommit hem efter att ha sett filmen, och jag tycker den borde visas i skolorna för att väcka tankar och diskussioner.”

    Nej, filmen väcker inga tankar och diskussioner överhuvudtaget. Den skapar tvärtom en neoreligion vars anhängare tycker de inte behöver debattera sin sak överhuvudtaget, hånflinen som Pär Ström fick i studion säger allt.

    De ville inte diskutera bevisning öht, de ville fråga ungdomarna (som vi i sin tur vet får sin verklighet från underhållningsfilm mer än från fakta) Det är samma sorts hånflin du får om du inte har rätt religion och tror på rätt gud i andra delar av världen (där det heller inte anses ok att debattera vilka bevis som finns för olika perspektiv och sanningar)

    Vidare så är den absolut inget nytt, ”vettiga tjejerna gör uppror mot dumma killarna” temat i underhållningsbranschen är gammalt som antikens Grekland där i komedin Lysistrate, kvinnor sexvägrar för att få männen att sluta kriga.

    Och detta är just en debatt-blogg. Det läskiga är inte att den finns, det läskiga är att de som representerar den andra sidan vägrar att debattera som jämlikar utifrån sanningskriterium.

    ”Att du väljer att höja folkpartister som raljerar och kallar filmen för mossig och 70tal, samt en lärare som inte ens hade sett filmen men ”fattar vad det gäller”, framför en forskare inom ämnet ger förstås en fingervisning på din trovärdighet.”

    Jag struntar fullkomligt i vem personen ifråga är. Jag bedömer vad de faktiskt säger och ”forskaren” (som kallade sig själv genusvetare) sade ingenting som liknade någon som helst forskning. Hon pratade om att vara ”medveten om strukturer” Folkpartisten sade hon varit lärare i 12 år och sett bråkiga tjejer såväl som bråkiga killar, samt att det är några få bråkiga elever – inte könsbundet.

    Du är välkommen att konkretisera Von Sabjlars budskap.

    ”Du hävdar vidare att det handlar om en politisk åsikt som man antingen håller med om eller inte. En skrämmande åsikt, men trots allt bara en åsikt.”

    Det är inte jag som hävdar det, det är snarare Thomas Sowell som hävdar det (han har skrivit en hel bok på ämnet vid namn ”Conflict of Visions” där han förklarar vad som beror på politisk åsikt och inte) och jag som citerar honom, för det är så seriös argumentation går till – med tydliga källor.

    ”Vi måste påminna oss om att det gjorts studier i ämnet. Tidtagning och filmning av klassrum visar att trots att läraren uppfattat lektionen som jämnställd har killar i själva verket pratat betydligt mer än tjejer.”

    Som sagt, då rör det sig om en politisk åsikt. För alla utom för övertygade kommunister är mängden snack i sig helt oviktig. Det är vad som sägs och inbördes fördelning som är det viktiga. En bok på 1000 sidor är inte automatiskt bättre än en bok på 500 sidor. Tjejerna med boken på 500 sidor får som sagt bättre betyg.

    ”Tjejer får bra betyg men jobbar i det tysta.”

    Det gör SAS elitsoldater också när de skyddar samhället, det betyder inte de saknar värde. Er tolkningsförmåga verkar urkass. Jobbar i det tysta gör för övrigt Googles personal också. De gör mer för dig än George Clooney men fan-mail och blommor är hundra gånger mer sannolika att gå till kändisar/underhållare som Clooney.

    ”Eller har det att göra med att killar ”mognar långsammare”, alltså förväntas vara lite barnsligare på lektionerna och skrika sina svar rakt ut i luften, eftersom de ju inte kan hjälpa sig själva?”

    Nej det har (precis som i fallet med könsskilllnader i styrelser och lönesättning) att göra med att killar och tjejer är intresserade, inspirerade och engagerade av olika saker samt att killar har Testosteron. Skolan har sedan en tid tillbaka som policy att uppmuntra tjejer men inte killar.

    ”Jag ser det snarare så här: vill man komma åt problemet med att vi redan i skolan lär oss att inrätta oss i ett system som inte verkar för allas lika rättighet, då är det lättast om man kommer åt det problemet så snabbt som möjligt.”

    Skolans främsta mätare för lika rättigheter är just betygen och den kunskap elever tillgodogör sig. Det är vad föräldrarna betalar för.

    Så om skolan inte verkar för lika rättigheter är det just killarnas rättigheter som skolsystemet bevisat missgynnar. Enda orsaken detta inte märks tydligare är att gruppen killar innehåller fler korkade och fler supersmarta medan tjejer i högre grad är på medelnivå.

    ”Att nå ut till ungdomen. Får man med sig ungdomen, så får man också till en förändring, i grunden, redan från början.”

    Menar du att ändamålen helgar medlen? Propaganda via underhållning funkar på barn som inte är gamla nog att veta bättre och därmed är det ok? Tycker du likadant om Sverigedemokraterna gör en underhållningsfilm som förändrar ungarnas syn på invandrare eller är propaganda förpackad som komedi inte lika kul då?

    ”Sen är det ju inte så att det inte har gjorts dokumentärer. Den om tjejen som blev utfryst ur ett samhälle på grund av att hon inte betroddes ha blivit våldtagen av en kille för han ”var ju inte sån” är för mig bevis på en dokumentär som gjorts i visst feministiskt syfte”

    Vad menar du med det? Anser du att killar inte blivit utfrysta pga ryktesspridning? Menar du att enbart tjejer råkar ut för mobbning från skolpersonal? Du gör en höna av en Bjästafjäder. Idioter som mobbar folk finns på bägge sidor.

    Bjästafallet är inget unikt, ett mycket värre fall med mängder av feministiska professorer inblandade i ren mobbning av skolans egna studenter inträffade Mars 2006 på Duke University. Där var det de våldtäktsanklagade killarna som mobbades

    Var ser ni feminister ”STRUKTUREN” i det? Ni ser bara det ni vill se (eller inte vill se då det är det hemska ni letar efter)

    ”om än den inte berör skolvärlden enbart, som den här filmen ju gjorde. Det handlar om samma struktur. Den du inte tror på finns.”

    Och vilken struktur handlade smutskastningen av de falskeligen våldtäktsanklagade (från åklagare, media och professorer på skolan ifråga) om i Duke Lacrosse Rape Case?

    Tack för ditt bidrag till debatten.

    Kommentar av Erik — oktober 14, 2010 @ 3:01 f m

  10. Lina:

    ”Just det ja. Din beskrivning av Nour El-Refai är underbar i sin enkelhet.”

    Snarare var det Infos beskrivning, inte min men jag ser inte dig ifrågasätta något av påståendena jag gjorde. Hon har tagit högvakten på tasken, hon har dömts för att ha visat könet för folk.

    ”Vem är Nour El-Refai? Lina summerar via Wikipedia åt dig”—”Jag såg själv hennes turné med Maud Lindström och Cecilia Forss, ”Almost like boys”, en föreställning i samarbete med Riksteatern. Man väljer ju själv hur man framställer sina källor, eller vad säger du?”

    Tja, nu är det så här Lina. Jag har aldrig ifrågasatt Nour är underhållare. Hon är säkert mycket bättre än mig på att skådespela och framkalla skratt. (Hon är dock inte lika populär som manliga underhållare. Något hon själv valt att klaga över på Newsmill)

    Jag har dock frågat vad hon har för kvalifikationer/källor att diskutera vetenskapliga sakfrågor. Hennes förmåga att få folk skratta eller låtsas vara någon annan gör henne inte till Albert Einstein eller Steven Pinker.

    Däremot kan man ge falskeligen intryck den har det. Då är det propaganda man sysslar med, inte underhållning. En anledning vi förkastat propaganda är att totalitarians som nazister och kommunister visat sig vara så BRA på det.

    Kommentar av Erik — oktober 14, 2010 @ 3:20 f m

  11. Vad gäller Nour El-Rafei kritiserar du hennes förmåga att uttala sig i feministiska frågor. Jag anser att eftersom en stor del av den underhållning hon producerat är just om det ämne som filmen berör, är det inte alls underligt att hon uttalar sig i frågan. Sen är det ingen vetenskaplig text hon skrivit, utan en debattartikel grundad i känslomässigt engagemang. Det kan man kritisera, absolut. Men att hävda att hon i sin roll som underhållare skulle vara mindre trovärdig, det har jag ingen som helst förståelse för. Skulle du säga det samma om Tage Danielsson, som förde ut mycket samhällskritik på ett finurligt sätt genom sin humor? Jag tror att humor kan vara ett bra sätt att nå människor.

    Du frågar om jag tycker att ändamålen helgar medlen och drar paralleller med Sverigedemokraterna. Givetvis tycker jag inte att man ska undervisa om rasism, eftersom det inte är en ideologi jag står bakom. Den förespråkar inte människors lika värde och förutsättningar. En vanlig missuppfattning om feminismen är att den grundats av och upprätthålls av manshatare som vill trycka ner sitt ”motståndarkön”. Jag kan förstå (och även ibland känna) denna ilska, kanske främst på grund av bloggar som denna, som gör sitt yttersta för att förklara att vi bara hittar på att det finns skillnader i samhället.

    Jag hänvisar återigen till Pamela Von Sabljar som börjar med att lugnt och sakligt säga att det första vi måste göra att att erkänna detta som en vetenskap, och därefter börja jobba med problemet. Feminism i betydelsen jämlikhet för båda könen tycker jag är en bra sak att propagera för. Eftersom jag spontant kände igen mig i filmen, om än den är något överdriven (filmer med ett budskap är ofta det) håller jag med om den problematik den presenterar. För mig är det självklart: man har två komponenter, en är tjej, en är kille, och i ett klassrum tar den ena komponenten mer plats än den andra. För att få jämvikt bör då den som tar mindre plats uppmuntras att ta mera. Detta blir då på bekostnad av att den som förut tog mer får ta ett steg tillbaka. Du säger själv att det är mycket Hollywoodfilm över filmen, och de flesta Hollywoodfilmer jag har sett har en tydlig könsmaktsordning åt andra hållet, det vill säga coola starka killar, och svagare, utseendefixerade tjejer. Att bryta den här normen med en film som denna, hur kan det vara något farligt? Det bra med ”Tusen ggr starkare” är ju också att den fortfarande har alla de roller som finns i en skola; med nördarna, det coola gänget, de mittemellan och de mobbade. Med visst fokus på tjejerna, visserligen, eftersom det främst handlar om deras roll i skolan.
    Som Peter Schildt sa i debatten; vi har gjort en film om tjejernas ställning. Det finns många andra problem att ta upp, men den här handlar främst om det.

    Våldtäkt är en sak, könsmaktsordningen en annan. Båda handlar om maktstrukturer. Man kan lockas att tro att det handlar om samma sak, eftersom det ofta är de våldtagna kvinnorna vi pratar om när vi pratar om våldtäkt. Men så är det ju faktiskt inte. Bra att du tog upp det.
    Jag tog upp exemplet med Bjästa för att tjejen i fallet trycktes ner med precis de maktmetoder som många våldtäktsfall tystas med i rättssalen. ”Det var hennes eget fel”, ”Hon har ju sagt att hon ville det innan”, ”Hon var kär i honom”, osv. Givetvis finns det offer åt båda hållen.

    Du vill ha källor? Mina källor för min tro på att vi har ett jämnställdhetsproblem i Sverige är bland annat ”Hemmafru 2.0″ av Marina Nilsson, ”Flickan och skulden” av Katarina Wennstam, Skriet från kärnfamiljen (bloggen), Gudrun Schyman, ”Våldtäkt och romantik” av Katrine Kieolos samt ett liv som kvinna, från födseln faktiskt. Man läser ju ständigt debattartiklar hit och hör saker dit. Jag är ingen forskare och jag ska inte komma här och kalla mig expert på något sätt och vis i världen. Jag är en tyckare, som du, som läser och försöker vidga min värld.

    Att unga tjejer idag sitter och känner igen sig i filmen, att JAG känner igen mig i filmen (som är 29 år gammal, man tycker att skolan borde ha förändrats), är inte att förringa. Du säger att det inte handlar om vetenskap, att unga människor baserar sin vetenskap på Hollywoodfilm och att de därför inte är trovärdiga källor. Det beror ju helt och hållet på hur undersökningen ser ut. I debattprogrammet kan jag helt och hållet hålla med dig. Där blir frågorna ledande och svaren därutefter. Undersökningar bör ske på ett mer anonymt och övergripande sätt. Och det handlar om mer än betygen. Det har det alltid gjort.

    Vilka böcker är det du pratar om som är 1000 och 500 sidor långa? Du nämner inte det och jag blev lite nyfiken.

    I Sverige betalar vi ju inte för att sätta våra barn i skolor. Du säger att betygen är det vi mäter jämnställdheten på. Som kvinna får man bland annat lära sig att man är duktig, att man mognar snabbare än killarna och att man inte ska ta onödig plats. Det vill säga plugga på, men låt inte lika mycket som killarna. ”Testosteron”, säger du. Går det att komma långt på det? Man kan bortförklara våldtäkter, gängbråk och mycket annat med det. Den manliga könsrollen, har du hört talas om den? Den är lika viktig att få bukt med som kvinnorollen, men jag hörde inga ramaskri om propaganda när det kom en utmärkt film som tog upp den saken för några år sen; ”Hata Göteborg”. Också detta en utmärkt film att visa i skolorna.

    Du förringar Hollywoodfilmens betydelse, men här spelar allt in som en tonåring rör sig i, som ett barn växer upp med. Allt påverkar, du säger det själv, att de unga färgas av det de ser. Att då visa en film om tjejer som tar mer plats i klassrummet, hur kan det vara farligt? Snarare ser jag det som befriande, med all den litteratur av män vi föds upp med. Gustave Flauberts ”Madame Bovary” exempelvis borde följas av en diskussion om jämnställdhet. Det gör den kanske nu? Jag vet inte. Det gjorde den inte när jag gick i skolan.

    Slutligen ber jag om ursäkt ifall jag gett skenet av att din blogg inte bör få finnas. Det är förstås inte något jag tycker, jag är för yttrandefrihet.

    Kommentar av Lina — oktober 14, 2010 @ 10:30 f m

  12. Lina:

    ”Vad gäller Nour El-Rafei kritiserar du hennes förmåga att uttala sig i feministiska frågor. Jag anser att eftersom en stor del av den underhållning hon producerat är just om det ämne som filmen berör, är det inte alls underligt att hon uttalar sig i frågan.”

    Som jag redan konstaterat är det knappast underhållning, iaf inte för de berörda. Och hon har ju själv klagat på Newsmill att kvinnliga komiker som hon själv inte är mer populära så hur vore det att lägga ihop två plus två? Det är liksom inte för att hon är kvinna som problemen uppstår.

    ”Sen är det ingen vetenskaplig text hon skrivit, utan en debattartikel grundad i känslomässigt engagemang. Det kan man kritisera, absolut. Men att hävda att hon i sin roll som underhållare skulle vara mindre trovärdig, det har jag ingen som helst förståelse för.”

    I sin roll som underhållare är hon inte trovärdig när hon först inte är underhållande för att sedan klaga på Newsmill att kvinnliga komiker inte är mer populära. Som sagt, det är inte att hon är kvinna som skon klämmer, det är dubbelmoralen att hon vill ha popularitet utan att behöva förtjäna den genom att ge folk vad de vill ha. Att skälla ut folk för att de vill ha något annat är varken trovärdigt eller underhållande.

    ”Skulle du säga det samma om Tage Danielsson, som förde ut mycket samhällskritik på ett finurligt sätt genom sin humor? Jag tror att humor kan vara ett bra sätt att nå människor.”

    Om Tage Danielsson fyllt sin komik med saker som smygkommunism eller smygnazism så yeah! Då hade det minskat hans trovärdighet som underhållare. Däremot ökar den när han som i ”sannolikheter om kärnkraft” gör vetenskapligt korrekta iakttagelser om det sanna.

    ”Du frågar om jag tycker att ändamålen helgar medlen och drar paralleller med Sverigedemokraterna.”

    Jag kan dra paralleller till vilken ideologi som helst, nu använder jag Sverigedemokraterna för det är dem som folk själva valt att fokusera på den senaste tiden och det får man rätta sig efter, precie som man som kille får rätta sig efter att tjejer generellt fokuserar på hur framgångsrik och stark man är.

    ”Givetvis tycker jag inte att man ska undervisa om rasism, eftersom det inte är en ideologi jag står bakom. Den förespråkar inte människors lika värde och förutsättningar.”

    Nu var det inte undervisningen jag kritiserade utan att förpacka sådan ”undervisning” som underhållning. Vilken ideologi du gillar eller inte är oviktig för om en ideologi använder en viss metod kan en annan ideologi använda samma metod. De ideologier du gillar har inte (och kan inte ha) ensamrätt på metod.

    Sverigedemokraterna förespråkar för övrigt inte rasism. De förespråkar kulturell assimilering dvs ungefär samma sak som ”Tusen gånger starkare”. Bara det att SD förespråkar assimilation av invandrare i det svenska, medan filmen förespråkar det manliga in i det kvinnliga.

    ”En vanlig missuppfattning om feminismen är att den grundats av och upprätthålls av manshatare som vill trycka ner sitt ”motståndarkön”.”

    Jag vet ingen som säger feminismen grundats av manshatare. De säger tvärtom att radikalfeminister som föraktar män på kulturell nivå är en förhållandelsevis ny förteelse i feminismen. Jag har spårat skiftet till Barnardkonferensen i 80-talets USA. Den var kulmen på de sk ”sex wars” inom kvinnorörelsen.

    ”Jag kan förstå (och även ibland känna) denna ilska, kanske främst på grund av bloggar som denna, som gör sitt yttersta för att förklara att vi bara hittar på att det finns skillnader i samhället.”

    Det är lätt att prata om ”samhället” man inte ens ger någon konkret definition på vad man menar med ordet samhälle. Samhället rent tekniskt innebär de statliga institutionerna, deras anställda och de lagar och regler som gäller. Där har kvinnor varit gynnade i kanske 20-30 år nu. Om någon idag är diskriminerad av samhället är det sannolikt en man som har svårt att få gehör för sina problem eftersom det finns 20 kvinnoorganisationer inom samhället och noll mansorganisationer.

    ”Jag hänvisar återigen till Pamela Von Sabljar som börjar med att lugnt och sakligt säga att det första vi måste göra att att erkänna detta som en vetenskap, och därefter börja jobba med problemet.”

    Vi måste inte erkänna någonting… Vetenskap är ingen vindrutedekal man kan klistra på vad som helst – Det är ett månghundraårigt system för kunskap och debatt som man antingen lyder under – eller inte. Genusämnet kan inte ställa sig över vetenskapen och samtidigt kalla sig vetenskap. Det är löjligt att ens försöka då man per definition om man står över vetenskapen INTE är vetenskap.

    I norska hjernevask så intervjuades genusvetare. Där framgår det klart och tydligt de ställer sig över vetenskapen med citat som ”man hittar det man vill hitta”

    ”Feminism i betydelsen jämlikhet för båda könen tycker jag är en bra sak att propagera för.”

    Riktig feminism är en bra sak men att flumma om strukturer hela dagarna är inte riktig feminism. Det är strukturalism, eller ”fransk teori” som det kallas i vissa böcker. Rent allmänt så rör det sig om det kaos som uppstod i frånvaro av marxismen när Järnridån och Berlinmuren föll 1989.

    ”Eftersom jag spontant kände igen mig i filmen, om än den är något överdriven (filmer med ett budskap är ofta det) håller jag med om den problematik den presenterar. För mig är det självklart: man har två komponenter, en är tjej, en är kille, och i ett klassrum tar den ena komponenten mer plats än den andra.”

    Då måste du först besvara den frågeställning jag gjorde i förra svaret till dig. Är en bok med 1000 sidor alltid bättre (mer värd) än en bok med 500 sidor? För annars är ju hela begreppet ”ta plats” en politisk konstruktion. Jag kan fylla 1000 sidor med stora kryss på varje sida men det är Da Vinci koden som blir läst.

    Vidare så blir inte saker mer värda för att de tar plats. Jag gissar att du tvärtom när du köpte mobiltelefon ville ha en som tog lite plats i fickan. Det är så 2010-talet funkar och därmed är det inaktuella resonemang.

    ”För att få jämvikt bör då den som tar mindre plats uppmuntras att ta mera. Detta blir då på bekostnad av att den som förut tog mer får ta ett steg tillbaka.”

    Inte om den som tar mindre plats är Da Vinci-koden. Det är visserligen inte den tjockaste boken i hyllan men definitivt en av de mest lästa redan nu och den behöver inte mer plats, den dominerar redan ekonomiskt, precis som tjejerna ekonomiskt dominerar klassrummet.

    ”Du säger själv att det är mycket Hollywoodfilm över filmen, och de flesta Hollywoodfilmer jag har sett har en tydlig könsmaktsordning åt andra hållet, det vill säga coola starka killar, och svagare, utseendefixerade tjejer.”

    Könsmaktsordning med killar som den starka parten? Vilka filmer har du sett egentligen Lina? De tonårsfilmer jag sett har tvärtom en klick snygga populära tjejer som har all makt i filmen.

    Redan 1987 i Cant Buy Me Love så var budskapet att de tjejerna bestämmer – enväldigt – vem som är nån på skolan. Bara en viss tjej väljer killen så är det så och när de är ihop och har sex går det inte att kritisera honom längre. Samma budskap finns i Drömtjejen 1985

    Sedan 80-talet har vi haft samma tema. Att mesiga osäkra töntkillar (Jason Biggs, American pie 1999) blir ”nån” när de populära tjejerna väljer dem. De coola starka sportiga ”elaka” (jocks) killarna blir samtidigt avväpnade i slutet av filmen. När de inte har tjejerna så är de ofarliga.

    Idag 2010 har vi ”Shes out of my league”. Istället för Jason Biggs har vi nu Jay Baruchel och han är fortfarande en svag töntig loser tills de populära tjejerna har sex med honom (eller ger intryck av att vilja ha sex med honom) då han blir filmens ”hjälte”

    Och för övrigt har vi samma tema i TRANSFORMERS, där igen – en svag kille (loser) – blir nån genom att Megan Fox vill ha sex med honom. Vidare exakt samma tema i Kick-Ass där töntkillen blir knivhuggen, halvt ihjälslagen, påkörd av en bil och tom ljuger ihop han är homosexuell bara för att få vara nära tjejen ifråga. Vad däremot de flesta inte vet att Hollywood ändrade slutet. I serietidningen blev han rådissad av tjejen.

    Sedan har vi Dokusåpan ”The beauty and the geek” där knappast någon annan än en blind groda skulle missa att det är de utseendefixerade, modefixerade blondinbella-tjejerna som är coola, bestämmer vad som är rätt/fel och framför allt den enda orsaken töntkillarna får nån uppmärksamhet i populärkulturen alls.

    ”Att bryta den här normen med en film som denna, hur kan det vara något farligt?”

    På vilket sätt bryter filmen mot någon norm? Det nya är väl att filmen förespråkar det inte räcker med att killarna är svaga, mesiga och osäkra – de skall helst bete sig som kvinnor också – fast utan bröst som kan rättfärdiga ett sådant beteende.

    ”Det bra med ”Tusen ggr starkare” är ju också att den fortfarande har alla de roller som finns i en skola; med nördarna, det coola gänget, de mittemellan och de mobbade.”

    Vad är bra med det när den ger en helt falsk bild av vad som bestämmer vad? Ni tjejer tycks idag helt besatta av iden att vad än ni väljer så beror det på killar – är killars fel. När man pratar om könsstympning av tjejer i Afrika på TV så låter det som om killar vill det, när vetenskapsmän undersökte saken så föredrog killar ostympade tjejer för de gillade sex mer.

    Och inbilla mig inte att tusentals tjejer besöker Blondinbellas och Kenzas modetips för att de bloggarna frågat KILLAR vad de gillar för kläder på tjejer. De tjejerna frågar andra tjejer vad som är mode. Killar är de minst intresserade av mode i världen. Killar är mer intresserade av att tjejer klär AV sig än att tjejer klär PÅ sig.

    ”Med visst fokus på tjejerna, visserligen, eftersom det främst handlar om deras roll i skolan.”

    Vad det handlar om, är att samma tjejer kommer i mycket högre grad att ha sex med just de killar som filmen klagar på. Samma beteende som här framställs som nåt impopulärt, samma beteende dras tjejer till sexuellt. De flesta skådiskillar som är populära i verkligheten har spelat odrägliga på film. Inte minst Mikael Persbrandt.

    ”Som Peter Schildt sa i debatten; vi har gjort en film om tjejernas ställning. Det finns många andra problem att ta upp, men den här handlar främst om det.”

    Nej han har INTE gjort en film om tjejernas ställning för i verkligheten så är det såklart tjejerna som bestämmer vilka killar som får sex med de snygga tjejerna – alltså vilka killar vars ord räknas i klassrummet och vilka killar vars ord är patetiska.

    Men filmen visar det rakt motsatta.

    ”Våldtäkt är en sak, könsmaktsordningen en annan. Båda handlar om maktstrukturer.”

    Nej våldtäkt handlar givetvis inte om makt. Isåfall skulle det vara killarna med makt som begick våldtäkter. I verkligheten är det losers som Hagamannen och Alexandramannen som begår de flesta våldtäkterna.

    Detta medan radikalfeministers teori att våldtäkt handlar om makt regelbundet leder till helt falska falska våldtäktsanklagelser mot kändisar.

    ”Man kan lockas att tro att det handlar om samma sak, eftersom det ofta är de våldtagna kvinnorna vi pratar om när vi pratar om våldtäkt. Men så är det ju faktiskt inte. Bra att du tog upp det.”

    När ”vi” pratar om våldtäkt så handlar det i regel om de juridiska förutsättningarna. Vi kan ju inte veta om våldtäkt har begåtts, bara hoppas polisen och rätten gör ett bra jobb. Falska våldtäktsanklagelser är dock mycket vanligare än folk tror men de flesta går lyckligtvis inte till rättegång, se exempelvis förhören från BDSM-fallet där tjejen ljög upprepade gånger.

    ”Jag tog upp exemplet med Bjästa för att tjejen i fallet trycktes ner med precis de maktmetoder som många våldtäktsfall tystas med i rättssalen.”

    Nej Rättssalen är något helt annat. Rättssalen handlar inte (som Wennstam falskeligen påstår) om att trycka ner tjejen, i rätten handlar det om att åklagare och försvarare ställs mot varandra för rättssäkerhetens skull. Alla har rätt till ett bra försvar, t o m massmördaren som sköt rätt in i Sturecompaniets krogkö fick ett ordentligt försvar innan han fick sitt rättvisa straff.

    Men i Bjästa så handlade det inte om rättsalen. Det handlade om att vissa, istället för att vända sig till berörda instanser gick till personangrepp och mobbade tjejen efter att killen hade blivit fälld. Mobbning av det slaget är helt oacceptabelt.

    Även detta påpekar jag i inläggen om BDSM-fallet (där vi vet killarna är oskyldiga och vi vet tjejen ljuger om våldtäkterna)

    Men mobbing av det slaget har inget med kön att göra. I Duke-Lacrosse våldtäktsfallet så blev killarna till och med mobbade av skolans egna lärare och professorer INNAN rättegång ens kommit på fråga. Fattig svart tjej mot tre vita relativt rika killar… case closed! Såväl åklagare som medicinsk personal dolde viktiga bevis.

    ””Det var hennes eget fel”, ”Hon har ju sagt att hon ville det innan”, ”Hon var kär i honom”, osv. Givetvis finns det offer åt båda hållen.”

    Som jag redan förklarat, det spelar ingen roll om hon ville ha sex eller om han våldtog henne. Mobbingen är oacceptabel oavsett vilket. Den är som metod förkastlig oavsett om han var skyldig eller oskyldig.

    ”Du vill ha källor? Mina källor för min tro på att vi har ett jämnställdhetsproblem i Sverige är bland annat ”Hemmafru 2.0″ av Marina Nilsson, ”Flickan och skulden” av Katarina Wennstam, Skriet från kärnfamiljen (bloggen), Gudrun Schyman, ”Våldtäkt och romantik” av Katrine Kieolos samt ett liv som kvinna, från födseln faktiskt.”

    Det där är inte källor Lina. Marina Nilsson, Katarina Wennstam och Katrine Kielos är journalister, i bästa fall förmedlar de källor och då är källan den person de refererar-citerar.

    Wennstams två böcker kommer jag att återkomma till men i samband med BDSM-fallet så skrev hon uppenbart osanna påståenden vilket jag bevisat här på bloggen.

    Vidare så är Katrine Kielos inte alls källa på våldtäkter, hennes bok är skriven som om den vore upplevd men den är i själva verket påhittad – något Ann Heberlein (som utsatts för våldtäkt på riktigt) kritiserat skarpt.

    Marina Nilsson skall däremot ha riktiga faktakällor och dem vore det intressant att titta på om hon dragit korrekta slutsatser.

    ”Man läser ju ständigt debattartiklar hit och hör saker dit. Jag är ingen forskare och jag ska inte komma här och kalla mig expert på något sätt och vis i världen. Jag är en tyckare, som du, som läser och försöker vidga min värld.”

    Debattartiklar är inte bättre än de vetenskapliga källor de baseras på. Ett påstående är antingen mer rätt eller mer fel.

    ”Att unga tjejer idag sitter och känner igen sig i filmen, att JAG känner igen mig i filmen (som är 29 år gammal, man tycker att skolan borde ha förändrats), är inte att förringa.”

    Förringa? När Jennifer Aniston i ”friends” bytte frisyr så tog varenda tjej efter hennes hårstil. Det är inte populärkulturen som beskriver hur det är, det är populärkulturen som styr hur det blir när ungdomarna imiterar sina idoler. Att vi känner igen oss i filmer betyder inte våra liv är som filmen. Faktum är att folk identifierar sig alltid med sina idoler, folk som ser Die Hard tycker sig dela en mängd saker med Bruce Willis.

    Sist men inte minst så finns det en miljon tjejer bara i Sverige som identifierar sig med tjejerna i Sex & The City.

    ”Du säger att det inte handlar om vetenskap, att unga människor baserar sin vetenskap på Hollywoodfilm och att de därför inte är trovärdiga källor.”

    Unga människor gör inte ansträngningar för att logiskt och med korrekta proportioner bedöma hur omvärlden ser ut. De är fixerade av sig själva och sina egna känslor. Samma beteende hos en vuxen person kallas omognad.

    ”Det beror ju helt och hållet på hur undersökningen ser ut.”

    Det existerar ingen metod för att med säkerhet avslöja osanningar och osäkra påståenden. Undersökningar av vad ungdomar gör kan sålunda bara till liten del bygga på att fråga ungarna vad de gör och det är bara relevanta svar när man först tittat efter kvantitativt och vet om svaren motsvarar empirin.

    ”I debattprogrammet kan jag helt och hållet hålla med dig. Där blir frågorna ledande och svaren därutefter.”

    Att frågorna är ledande gör det hela värre men det stora misstaget är att fråga ungdomarna från första början. De är inga experter på området.

    ”Undersökningar bör ske på ett mer anonymt och övergripande sätt. Och det handlar om mer än betygen. Det har det alltid gjort.”

    Betygen är det absolut viktigaste budskapet skolan och lärare kan ge om vad som är idealet – normen.

    ”Vilka böcker är det du pratar om som är 1000 och 500 sidor långa? Du nämner inte det och jag blev lite nyfiken.”

    Jag frågade dig om en bok som är 1000 sidor automatisk var bättre än en som är 500 sidor. Det kan vara vilken bok som helst frågan är om den på 500 sidor automatiskt är minst värd oavsett vad det står i dem?

    ”I Sverige betalar vi ju inte för att sätta våra barn i skolor.”

    Jo det gör vi definitivt, vi betalar en stor summa pengar i skatt för att ungarna skall få en viss grundkunskap. För en skola att ta emot pengarna och sedan ungar slutar utan att kunna läsa eller skriva ordentligt är ren förskingring.

    ”Du säger att betygen är det vi mäter jämnställdheten på.”

    Nej, betygen mäter normen – idealet. Jämställdheten kan inte mätas, för lika regler betyder inte lika resultat så det enda vi kan göra är bedöma hur reglerna ser ut.

    ”Som kvinna får man bland annat lära sig att man är duktig, att man mognar snabbare än killarna och att man inte ska ta onödig plats.”

    Precis så sade de om sk ”särskoleelever” också. Det betyder i regel inte att det är särskoleleverna som är mest värda.

    ”Det vill säga plugga på, men låt inte lika mycket som killarna. ”Testosteron”, säger du. Går det att komma långt på det?”

    Studier av testosteronets påverkan är obestridliga fakta. Inte nog med att killar med olika halter beter sig olika (och tjejer som har ägglossning dras till de killarna). När man pumpar en tjej full av testosteron beter HON sig olika också. Feminister försöker regelbundet inbilla ex. Transsexuella könsbytaren Max Wolf Valerio att ”han” beter sig annorlunda av sociala orsaker. Valerio besvarar dem alltid likadant. Att nej ”hon” trodde också det som feministisk kvinna men när hon blev man så insåg hon att dessa ändringar inte är sociala.

    ”Man kan bortförklara våldtäkter, gängbråk och mycket annat med det.”

    Nej, som vetenskapsmän som Pinker påpekar är en förklaring ingen ursäkt. Även om vi vet personer som föds med mer testosteron begår fler väpnade rån blir det inte mindre olagligt att begå sådana rån.

    ”Den manliga könsrollen, har du hört talas om den?”

    Jag har hört många teorier om den men roller är precis som strukturer och kulturer ganska flummiga begrepp utan klara definitioner och gränser.

    En definition som vissa genusvetare använder är att manlighet är vad vi tror är manlighet. Dvs likt Jackson Katz (sök på sidan) så är detta kunskap de skaffat genom att fråga huvudsakligen ungdomar vad de trodde.

    Bara det att samma ungdomar har redan lärt sig vad de skall tro via TV och filmer.

    ”Den är lika viktig att få bukt med som kvinnorollen, men jag hörde inga ramaskri om propaganda när det kom en utmärkt film som tog upp den saken för några år sen; ”Hata Göteborg”. Också detta en utmärkt film att visa i skolorna.”

    Vad är ”hata göteborg”? Är det möjligen en film om politiska radikaler som kastar gatsten på affärer och polisen?

    ”Du förringar Hollywoodfilmens betydelse, men här spelar allt in som en tonåring rör sig i, som ett barn växer upp med. Allt påverkar, du säger det själv, att de unga färgas av det de ser.”

    Problemet är att de unga varken vill eller kan göra objektiva bedömningar. En tjej som dissas av en viss kille har upptäckt att ALLA killar är svin. Hon har dock inte pratat med ens hälften av killarna i klassen.

    En uppskattning jag sett gör gällande att 10% av killarna har haft sex med över 50% av de jämnåriga tjejerna. Den är förmodligen inte långt från sanningen.

    ”Att då visa en film om tjejer som tar mer plats i klassrummet, hur kan det vara farligt?”

    Det farliga är den rasistiska bild som ges av killar. Som sagt måla killarna svarta, tjejerna vita och berätta vad filmens budskap är angående invandring.

    ”Snarare ser jag det som befriande, med all den litteratur av män vi föds upp med. Gustave Flauberts ”Madame Bovary” exempelvis borde följas av en diskussion om jämnställdhet. Det gör den kanske nu? Jag vet inte. Det gjorde den inte när jag gick i skolan.”

    Madame Bovary är ju skönlitteratur, en fiktionell historia. Diskussioner om jämställdhet behöver utgå från fakta, riktiga människor – inte påhittade sagor.

    ”Slutligen ber jag om ursäkt ifall jag gett skenet av att din blogg inte bör få finnas. Det är förstås inte något jag tycker, jag är för yttrandefrihet.”

    Det du sade var att det var läskigt bloggen vad bland det första som kom upp vid sökning och så kritiserade du att jag smulade sönder feminismens argument. Som jag redan förklarat så har jag inte alls kritiserat feminismen.

    Jag har kritiserat en radikal (västkulturfientlig) avart full av aversioner mot män (kallas könsmaktsordning eller patriarkat men jämför med islam-muslimer) som skapades långt senare i tiden. Som Christina Hoff Sommers säger: ”Who stole feminism?”

    Kommentar av Erik — oktober 14, 2010 @ 10:48 e m

  13. Det blev för långt svar, så jag la det på min blogg. Hoppas det var okej. Läs här: http://linaarvidsson.blogg.se/2010/october/utkast-okt-15-2010.html

    Kommentar av Lina — oktober 15, 2010 @ 4:20 e m

  14. [...] började med inlägget jag skrev efter SVT-debatten om tusen gånger starkare. Ni kan läsa i kommentarerna de första texterna på ämnet. Men nu har debatten utvecklat sig att [...]

    Pingback av En riktig genusdebatt – Del 1 « Aktivarum — oktober 16, 2010 @ 4:16 e m

  15. Om genus inte är ett problem, varför är samhället inte jämställt? Varför har kvinnor inte lika hög lön som män? Det är inte ett val vi gjort, så vitt jag vet. Lönefrågan är ju bara ett var hundratals problem som främst missgynnar kvinnor, men även män ibland. Var startar denna ojämställdhet, som bevisligen finns, om inte i barndomen? När i vuxenlivet tar det sin början isåfall?

    Hur kan det vara fel då ELEVERNA bekräftar bilden medan lärare och vuxna, som inte är de som påverkas mest negativt av detta, inte vågar erkänna det.

    Denna film berättar min historia om hur jag och mina tjejkompisar hade det i högstadiet, och även nu ute i livet. Hur fan vågar ni ta det ifrån oss? Hur fan vågar ni neka något som tydligen går att förbättra och ge alla ett mer rättvist liv i samhället?

    Oväntat att de flesta som kommenterar är män också, de som påverkas minst negativt av dessa problem.

    Kommentar av flora — december 17, 2010 @ 8:04 f m

  16. flora:

    ”Om genus inte är ett problem, varför är samhället inte jämställt?”

    Hej flora. Huruvida samhället är jämställt hänger på hur man definierar jämställdhet. Dvs vad menar du med ordet jämställdhet? Hur skulle ett jämställt samhälle se ut enligt dig?

    När du har beskrivit hur du skulle vilja se ett jämställt samhälle såg ut kan jag förklara för dig varför dagens verklighet inte er ut så. (Om du är intresserad och inte bara ställde frågan för att få realitykritisera)

    Detta precis som jag kan förklara varför vi inte är ett mer rättvist, klasslöst samhälle och jag kan även förklara varför det finns utfattiga länder.

    ”Varför har kvinnor inte lika hög lön som män?”

    Huruvida kvinnor har lika hög lön som män hänger på HUR man räknar lön.

    Har en person som jobbar 6 timmar i veckan för 8000 kr samma lön som en person som jobbar 8 timmar i veckan för 8000 kr? Vad tycker du? Du ställde frågan så jag behöver veta din åsikt i detta. I Norge så jobbar manliga VD 216 timmar per år mer än kvinnliga VD (Källa finns). Skall de norska VD enligt dig ha samma årslön?

    En annan viktig faktor är vad man är intresserad av att jobba med. Kvinnor har högre krav än män på vad de skall jobba med (precis som kvinnor har högre krav på städad lägenget, och hur en bil skall byggas (Källa finns).

    Män tar i stort sett vad som helst som ger bättre betalt detta oavsett risker. Så har det varit i många många år. Titta vilka som står vid vägkanten i orange/gula jackor i vinter. Knappast drömjobbet – Såvida inte det hade betalat bättre för samma insats.

    ”Det är inte ett val vi gjort, så vitt jag vet.”

    Är det inte du som bestämt hur många timmar i veckan du skall arbeta och med vad du skall arbeta? Du är en självständigt tänkande individ med fri vilja eller?

    ”Lönefrågan är ju bara ett var hundratals problem som främst missgynnar kvinnor, men även män ibland.”

    Lönefrågan är vi inte klar med. Se ovan

    ”Var startar denna ojämställdhet, som bevisligen finns, om inte i barndomen?”

    Ok här är grunden för diskussionen. Du kan inte säga den bevisligen finns förrän det bevisats den faktiskt finns (dvs bevis presenterats) och vi kan inte bevisa den finns förrän du svarat på min första fråga om dess DEFINITION dvs hur det skulle se ut i samhället om den av dig påstådda ojämställdheten inte fanns.

    Detta betyder INTE jag har ifrågasatt dig och sagt att ojämställdheten inte finns. Jag har sagt att vi tar reda på under vilka former den finns och inte finns genom att definiera vad ”DEN” är och jämföra med bevis/empiri. Ok?

    Sådant här måste man vara noga med från början. Små fel på detta stadie blir gigantiska fel senare i diskussionen.

    ”När i vuxenlivet tar det sin början isåfall?”

    Se ovan… alla svar jag ger på den här frågan utan att vi först har grunden klar är värdelösa. Jag kan svara när ojämställdheten tar sin början när du svarat vad ojämställdheten ÄR (definition av vad som vore ett jämställt samhälle)

    Jag hade gett dig precis samma svar om du frågade mig varför samhället inte är kommunistiskt. Hur skulle samhället sett ut om det vore kommunistiskt? Definiera kommunism, därefter tar vi reda på om samhället är så eller inte och sedan kan vi undersöka orsakerna

    Ok? Det har alltså inget med ämnet att göra. Vi gör likadant gällande ALLA ämnen.

    ”Hur kan det vara fel då ELEVERNA bekräftar bilden medan lärare och vuxna, som inte är de som påverkas mest negativt av detta, inte vågar erkänna det.”

    Men nu får du faktiskt ge dig. Eleverna är barn, inte vuxna (att du behandlar dem som om de vore vuxna gör dem inte magiskt mer vuxna). Om de tror det finns ett monster i garderoben betyder det inte det finns faktiska monster i garderoben. Detta är skillnaden mellan en subjektiv upplevelse och en objektiv beskrivning.

    Hur kan småbarns och tonåringars UPPLEVELSE av verkligheten inte stämma överrens med den faktiska verkligheten? Det beror på att de är BARN så deras hjärna är inte färdigutvecklad i den åldern. Kommer du ihåg för några hundra år sedan då barn gick runt och sade var och varannan person ägnade sig åt häxeri. Samma sak!

    Att det är sant – FÖR DEM – betyder inte det är sant. En skillnad som Eva Lundgren har svårt med.

    ”Denna film berättar min historia om hur jag och mina tjejkompisar hade det i högstadiet, och även nu ute i livet.”

    Den berättar möjligen din upplevelse som barn, det finns dock ingen garanti för att dina tjejkompisar hade det likadant som du eller att din upplevelse stämmer med empiriska verkligheten (även om det bevisligen är vanligt tjejer säger så för att passa in i en grupp)

    ”Hur fan vågar ni ta det ifrån oss?”

    Vad menar du?

    ”Hur fan vågar ni neka något”

    Som sagt vad menar du med det där ”hur vågar ni”? Vadå vågar? Det är ju du själv som beskriver det som att vi har all rätt att våga. Annars är ju din beskrivning av världen en lögn och NI har makten.

    ”som tydligen går att förbättra och ge alla ett mer rättvist liv i samhället?”

    Nu är vi åter tillbaka till den första frågan jag ställde om definitionen. Rättvisa och jämställdhet handlar om samma sak. Så vad är rättvisa för dig? Det finns två vanliga alternativ.

    1) Samma rättigheter eller

    2) Samma resultat?

    Vad menar du är rättvisa Flora?

    ”Oväntat att de flesta som kommenterar är män också de som påverkas minst negativt av dessa problem.”

    Vad är det där för sexistiskt uttalande?

    Det är ju ingen som diskrimineras från att kommentera här men jag kan inte tvinga kvinnor att kommentera här. Så anledningen att de flesta som kommenterar här är män är att detta helt enkelt inte intresserar kvinnor.

    Jag har ingen garanti det intresserar dig heller. Vet du hur många tjejer som sticker så snart de får ett svar där man inte håller med om allt de säger. Jag tror personligen det beror på att det är så dejting och sex funkar. Tjejer säger vad killar skall göra för att få sex. Så ser dynamiken ut enligt empirin och sedan kan man skönmåla det hur som helst och klaga över de exakta orden som används.

    Faktum kvarstår att det återstår att se om du ens svarar eller har samma intresse som de andra kvinnorna som man slösar tid på att svara och sedan svarar de

    Nej jag struntar i det här…

    Och sticker

    Kommentar av Erik — december 17, 2010 @ 11:55 f m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 539 andra följare

    Arkiv

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 539 andra följare

%d bloggare gillar detta: