Aktivarum

Biologiska könsskillnader vid 1 dags ålder | mars 21, 2010

Simon Baron Cohen har med tydliga resultat undersökt hur nyfödda barn reagerar på olika stimuli.

Trots alla försök att osäkerhetsstämpla forskningen på området så finns allt mer material som visar hur totalt verklighetsfrämmande den offentliga debatten blivit. I detta TV-program från norska NRK så uttalar sig Simon Baron Cohen om sin forskning.

Simon Baron Cohen är mannen bakom E-S teorin. Han forskar bland annat på autism där teorin innebär ett så chockerande påstående att de autistiska personerna har högre grad av systematisering och lägre grad av empatisering.

Empathising is the drive to identify another person’s emotions and thoughts, and to respond to these with an appropriate emotion. Systemising is the drive to analyse and explore a system, to extract underlying rules that govern the behaviour of a system and the drive to construct systems.

Debatten om biologiska könsskillnader är i grund och botten även vetenskapens vara eller inte vara.

Denna forskning är så kontroversiell idag att motståndarna inte bara ifrågasätter teorin utan i stort sett allting som har med vetenskap att göra. Enligt motståndarna så innebär vetenskap bara att man ser vad man vill se när man försöker bevisa teorier.

Detta gäller alltså all vetenskap. Eller rättare sagt all vetenskap som är empiriskt säkerställd (ES) och inte den som är hermeutisk säkerställd (HS) för det hela handlar ju om hermeutikens politiska användbarhet. De hermeneutiska forskarna anser att vetenskap skall vara mer beroende av egen förförståelse och mindre av empiriska resultat.

Men vad blir då skillnaden mellan att syssla med vetenskap och att kampanja för något av de politiska partierna?

Resultatet blir att de med politiska uppgifter att skapa jämställdhet på basis av lika-andels-principen förkastar alla data som kan sätta käppar i hjulet för dem. De skrattar och kallar saker de inte gillar som ”svag forskning” vilket inte är en motivering utan ett påstående som heller ej motiveras vetenskapligt.

Om forskarna som anställs för att syssla med detta bara anser deras uppgift är att sprida den åsikt de redan har vad är då skillnaden mellan dem och politiska partiers pressavdelning? Man pratar om ”likestillingsparadoxen”

Den stora paradoxen är dock att påståendet om existensen av sådan paradox är påhittad fantasi.

Man har alltså påstått något man hade inga data som stöttade och hoppats det skulle lösa sig så småningom. Tills det löste sig så var man öppet fientlig till iden om empirisk forskning överhuvudtaget. Rädslan att sådan forskning skall orsaka ”ojämställdhet” utmärker människor som jobbar med det.

På grund av den mängd sådana som redan är statligt anställda med viktiga positioner i samhällets byråkrati är dock debatten död. Myndigheters position är att förneka dessa saker oavsett vilka bevis som presenteras för dem eftersom de berörda myndighetspersonerna har precis den position de anklagar de brittiska forskarna att ha.

Felet ligger egentligen hos politikerna. Hur smart  är det att skapa ett yrke som går ut på att tro en sak i strid med vetenskaplig empirisk evidens?

I grunden är detta en demokratifråga. Folket agerar i allmänhet i enlighet med biologiska data. När politiker och myndighetpersoner inte gör det (eller förespråkar att inte göra det) skapas åsikten att människan är uppdelad i en liten upplyst minoritet och en stor korkad massa som inte vet vad som är bra för dem och därmed måste styras och kontrolleras in i minsta detalj.

About these ads

7 kommentarer »

  1. Nej, det är inte en demokrati-fråga. Det är en effektivitets-fråga. En stat som anammar sanningen när man konstruerar ett system, kommer om allt annat är lika (vilket det sällan iofs är) hantera sina system effektivare och få ett ekonomiskt försprång gentemot en stat som anammar fantasier. Det blir en demokrati-fråga om vi kräver att staten ska på ett effektivt sätt tillvarata våra intressen. Men vad jag vet är politiska kraven från folket inte nödvändigtvis krav på effektivitet i alla frågor. Mörka krafter är inte sena att utnyttja detta i frågor som kan tyckas perifera för flertalet, men som är centralt för dem.

    Det mest uppenbara teoretiska exemplet är förbudet att ta ut ränta i vissa muslimska länder, vilket omöjliggör effektiv ekonomi (ränta är, i alla fall teoretiskt sätt, ett pris på en risk). Men om lagarna fattade i demokratisk anda (med majoritets-beslut) förbjuder ränta, är det då ett demokratiskt problem, eller ett problem för demokratin som system?

    Kommentar av Komplex — mars 21, 2010 @ 12:19 e m

  2. Komplex:

    ”Nej, det är inte en demokrati-fråga. Det är en effektivitets-fråga.”

    Det är väl vad demokrati handlar om? Som Fukuyama skriver i ”end of history” alla världens strävanden har slutat med samma resultat överallt.

    ”En stat som anammar sanningen när man konstruerar ett system, kommer om allt annat är lika (vilket det sällan iofs är) hantera sina system effektivare och få ett ekonomiskt försprång gentemot en stat som anammar fantasier.”

    För att inte tala om det faktum att staten som anammar sanningen också lyckas bygga vad den säger sig vilja bygga.

    ”Det blir en demokrati-fråga om vi kräver att staten ska på ett effektivt sätt tillvarata våra intressen. Men vad jag vet är politiska kraven från folket inte nödvändigtvis krav på effektivitet i alla frågor.”

    Det finns knappast nån fråga i Sverige där folket tycker att det är lika ok om en åtgärd blir dubbelt så dyr än den behöver vara. Sånt brukar om det bevisas sluta med krav på avgång.

    ”Mörka krafter är inte sena att utnyttja detta i frågor som kan tyckas perifera för flertalet, men som är centralt för dem.”

    Jovisst men att folket hålls okunniga betyder inte det är saker oviktiga för dem.

    ”Det mest uppenbara teoretiska exemplet är förbudet att ta ut ränta i vissa muslimska länder, vilket omöjliggör effektiv ekonomi (ränta är, i alla fall teoretiskt sätt, ett pris på en risk).”

    Saken är ju den att muslimska länder inte styrs av demokratiska principer överhuvudtaget. Muslimska länder är inte mer demokratiska än forna kungariket Sverige.

    ”Men om lagarna fattade i demokratisk anda (med majoritets-beslut) förbjuder ränta, är det då ett demokratiskt problem, eller ett problem för demokratin som system?”

    Om lagarna fattades i demokratisk anda så hade det inte funnits ett förbud mot ränta. När människan är fri att välja som hon vill väljer hon i allmänhet samma saker precis överallt i världen. Det har aldrig funnits flyktningströmmar från ett land som västtyskland, till ett land som östtyskland de är alltid enkelriktade.

    Kommentar av Erik — mars 21, 2010 @ 1:54 e m

  3. Fast nu visar du en väldig övertro på vad demokratiska system kan åstadkomma. Det finns mängder av exempel på när kollektiv trosuppfattning skapar irrationella lagar. Ta kärnkraftsfrågan i Sverige som exempel, eller de kristnas makt i USA. Och talande och jag tror den är representativ var när 45% av läsarna i AB tyckte att B Asks förslag om att peka ut misstänkta sexköpare var bra. Nästan hälften, ja såpass många att de kunde ha varit fler än hälften. Och i det har du också ett ganska bra mått på medborgarnas längtan efter sanning. Den är stundtals ganska måttlig. Jag tror man är tvungen att leva med att människor inte är fullkomliga. Det är så demokrati fungerar på gott och ont. Och de politiker som väljs blir inte bättre än de som väljer dem – vi har de politiker vi förtjänar.

    Av denna anledning tror jag även att ränteförbud skulle kunna bli en realitet i ett demokratiskt, muslimskt land (även om det är ett exempel aningen utanför kärnområdet). Fördelen med sanningen är att den förr eller senare kommer ikapp, men det kan kosta mycket på vägen. Statsfeminismen är skitdyr, falsk och manipulerande, och sådant har en tendens att slå tillbaka på dem som står som dess företrädare. Till slut. Men så länge demokratins principer upprätthålls är den tyvärr legitim, och därför tycker jag inte det är en demokratifråga.

    Kommentar av Komplex — mars 23, 2010 @ 7:23 f m

  4. Komplex:

    ”Fast nu visar du en väldig övertro på vad demokratiska system kan åstadkomma.”

    Jag skulle inte kalla det övertro på demokratin utan snarare fakta. OM inte demokratin kan åstadkomma så mycket varför har vi en hel bibel av politiskt korrekt idioti som skall hindra just att en demokrati skall åstadkomma saker? Jo för att en viss österrikare skapade en diktatur och rädslan får folk att tro på helt irrationella saker.

    Räcker det inte med andra världskriget som bevis? Inte nog med att demokratier vann striderna mot diktaturer, de diktaturer som kämpade på ”rätt sida” fick dessutom mycket större förluster (sovjets taktik var ett skämt, de lät politiska officerare mörda egna soldaterna som inte visade den rätta andan). Demokratiska militärer är överlägsna och har enligt klassicisten Victor Davies Hanson varit så i årtusenden.

    ”Det finns mängder av exempel på när kollektiv trosuppfattning skapar irrationella lagar.”

    Kollektiv trosuppfattning innebär ju att demokrati inte finns. Det är min poäng. Det som gör demokratin så överlägsen är att man lyssnar på fler personer. Politisk korrekthet är föga mer än personlig auktoritet, en professor eller politiker som säger ”död åt dumma pöbeln, de skall göra som JAG säger”

    ”Ta kärnkraftsfrågan i Sverige som exempel, eller de kristnas makt i USA.”

    Kärnkraftsfrågan i Sverige är ett typexempel på politisk korrekthet. De kristnas makt i USA ser jag som kraftigt överdriven med tanke på att USA skapades som fristad åt just kristna.

    ”Och talande och jag tror den är representativ var när 45% av läsarna i AB tyckte att B Asks förslag om att peka ut misstänkta sexköpare var bra.”

    Även det ett exempel på politiska korrekthetens fördummande effekt, det gavs inga alternativ. Istället så försökte man reducera hennes förslag till ”är det rätt eller fel?” Och när hon själv tillfrågades löd hennes försvar

    – Ja men vad skall vi göra annars, vi måste göra nånting

    I en demokrati hade man diskuterat just vad man skulle göra annars. Inte gett folk ETT ENDA alternativ och bett dem rösta. Men Aftonbladet är såklart inte i närheten av demokratiska ideal. De är tvärtom så politiskt korrekta att de snart spricker av självbelåtenhet.

    ”Nästan hälften, ja såpass många att de kunde ha varit fler än hälften. Och i det har du också ett ganska bra mått på medborgarnas längtan efter sanning.”

    Bortsett från att frågan inte handlade om sanning, frågan handlade om att skydda kvinnor och man inkluderade det helt osanna implicita påståendet att antingen röstar ni ja eller så kan vi INGENTING GÖRA – inga alternativ gavs – istället fick vi typisk politisk korrekthet där EN person skall föreställa auktoritet och läxa upp dumma okunniga massan.

    Hur många personer hörde du fråga om det fanns bevis för att hennes förslag gav skydd till kvinnorna ifråga?

    En gissning: Noll?

    ”Den är stundtals ganska måttlig. Jag tror man är tvungen att leva med att människor inte är fullkomliga. Det är så demokrati fungerar på gott och ont.”

    Du förväxlar demokrati med politisk korrekthet. Politisk korrekthet är raka motsatsen till demokrati. Politisk korrekthet är att trampa på de antika grekiska traditioner som skapade demokrati och de romerska som finputsade den.

    Men där är ju också poängen, politiska korrektheten har de senaste femton åren inte gjort annat än smutskastat allt som har med västerländska länders kulturella och traditionella arv.

    ”Och de politiker som väljs blir inte bättre än de som väljer dem – vi har de politiker vi förtjänar.”

    Problemet är inte hos politikerna, problemet är i den politiskt korrekta byråkratin. Det spelar ju ingen roll vilken politiker som du väljer de kommer ändå att exponeras för samma åsikter från de personer som arbetar i statsapparaten. Beatrice Ask har inte fötts med denna åsikt precis som Margareta Winberg så har hon dragits in i skadliga gruppers hetsjakt på män i efterhand.

    I fallet Winberg så vet vi det är ROKS som bär skulden för hennes antidemokratiska idiotier. I fallet Bodström vet vi han är influerad av organisationer som Ecpat. Vem som gett Beatrice Ask dessa dumheter vet vi inte, det kan vara kvinnoforum, det kan vara brottsoffermyndigheten, det kan vara vem som helst.

    ”Av denna anledning tror jag även att ränteförbud skulle kunna bli en realitet i ett demokratiskt, muslimskt land (även om det är ett exempel aningen utanför kärnområdet).”

    Att du tror ett muslimskt land kan vara demokratiskt visar i sin tur du har väldigt dålig koll på realiteten av islam som statsmakt. Det enda sättet ett land med islam som främsta religion kan vara i närheten av en demokrati är genom att göra det olagligt för islam att lägga sig i politiken och låta militären ta hand om försök att ändra detta. Vilket är precis vad moderna Turkiets grundare Kemal Ataturk insåg – Han är också den i stort sett ende statsman som lyckats hålla ett muslimskt lands politik sekulär – Vilket är förutsättningen för demokrati.

    ”Fördelen med sanningen är att den förr eller senare kommer ikapp, men det kan kosta mycket på vägen.”

    Nej sanningen kommer inte förr eller senare ikapp. Faktum är att få områden är så enormt utvecklade på sistone som retorikens förmåga att dölja sanningar. Vi brukade skämta och säga att idag är allt retorik. Det är inte långt från sanningen tyvärr. Det mesta du hör är folk tränade i vad man skall säga.

    ”Statsfeminismen är skitdyr, falsk och manipulerande, och sådant har en tendens att slå tillbaka på dem som står som dess företrädare.”

    Statsfeminismen slår tillbaka men inte på feministerna själva. Prislappen betalas av andra människor. Det är precis som med vårt bistånd som betalar vissa andra länders krig – krig de annars inte hade haft råd med.

    ”Till slut. Men så länge demokratins principer upprätthålls är den tyvärr legitim, och därför tycker jag inte det är en demokratifråga.”

    Demokrati är en fråga om att effektivisera beslut genom att välja det bästa av flera alternativ. När man bara presenterar ett alternativ och frågar ”tycker du detta är rätt eller fel” så har man frångått demokratins princip.

    Det finns få exempel på när demokratins princip ledde till stora misstag. Exempelvis under andra världskriget finns i stort sett bara ett enda stort misslyckande. Operation Market Garden.

    Som jämförelse kan nämnas hur Sovjetiska, tyska och japanska ledare ideligen gjorde katastrofala beslut och vägrade ändra sig. Den enda orsaken Sovjet inte förlorade var landets storlek. Man hade mer manskap än tyskarna och taktiken var sålunda att offra folk som kanonmat.

    Som jämförelse så var de demokratiska länderna inte lite överlägsna utan helt överlägsna. Jag överskattar inte demokratins förmåga att åstadkomma saker. Jag bedömer vad demokratin redan empiriskt åstadkommit när den hamnat i tävlan med nåt annat.

    Kommentar av Erik — mars 23, 2010 @ 7:30 e m

  5. I det sista håller jag med dig helt. Jag är för demokrati. Det är det ÖVERLÄGSET bästa systemet, på många sätt. Och på de sätt där det inte är överlägset är det ändå alltid bättre än andra system. Alla de svagheter som jag pekat på försvinner inte för att man har diktatur (eller anarki). Förmodligen blir de ännu mer uppenbara.

    Tack för ordet.

    Kommentar av Komplex — mars 26, 2010 @ 7:56 f m

  6. Erik, det här borde intressera dig!
    Jag hittade just en intressant blogg. Statsvetaren Andreas Johansson Heinö: http://andreasjohanssonheino.blogspot.com/

    Han har nyligen (2009) disputerat på avhandlingen
    ”Hur mycket mångfald tål demokratin?”

    http://andreasjohanssonheino.blogspot.com/2009/05/hur-mycket-mangfald-tal-demokratin.html

    Här i Tentakel: http://tentakel.vr.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden

    Kommentar av Tanja Bergkvist — mars 26, 2010 @ 7:33 e m

  7. Här är en annan typ av mansstudier som kanske kan vara av intresse:

    http://www.alternativeright.com/main/blogs/virtus/the-hero-engine/

    ”Fighting plays to the instinctual nihilism in some men, the part that when faced with impossible odds, or certain destruction, says ”Fuck it” and charges. It’s not something easily understood, and here I think the sexes often diverge — not many women can be satisfied with ”fuck it” as a real reason, but most men will understand it.”

    — Sam Sheridan, The Fighter’s Mind

    Try explaining that to a feminist.

    Yet, many men will nod. And maybe grin a little. ”

    När jag läste den delen var det exakt så jag reagerade: jag nickade och skrattade lite för mig själv.

    Kommentar av Nordbo — mars 28, 2010 @ 10:58 f m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 521 andra följare

    Arkiv

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 521 andra följare

%d bloggers like this: